Pratade med nya skolans pedagog idag. Fick mycket bra intryck av skolan. Dom har mycket erfarenhet av ADHD och tydligen är det många i dom två femteklasserna som har ADHD så Johan kommer iallafall inte bli mobbad för det. Så den 20 mars ska vi till skolan så vi får träffa lärarna och pedagogen som jag pratade med i telefon och så ska vi få se skolan. Och så ska han lära sig åka linjebuss själv. :-) Han är helt eld och lågor över detta.

Varför blir jag inte förvånad? Vet ju hur det går till varenda gång. Stödet kommer från samma oväntade håll, skulden från samma jävla håll. Konstigt man inte håller kontakt eller orkar bry sig. Jag kommer inom det närmaste göra val som blir rätt stora för vissa, lite mindre för nån och ingen skillnad får någon annan. JAG tänker inte sitta med skiten mer iallafall. Speciellt när det inte var mitt fel. Men ändå är det JAG som fått skulden. Öppna ögonen i stället. Nä men skyll på den där saken i stället. Det är lättare än att se verkligheten. Vem säger att jag mår bra? Inte jag. Men jag har en man som älskar MIG och står vid min sida iallafall. Och nästa person som säger " Men berätta för mig så jag förstår vad som är fel" kan fetglömma det. Varför ska jag blotta mitt innersta när jag får det uppslängt i ansiktet varje gång. Och sen helt plötsligt handlar det om dom? Är det att finnas för någon? Nä tycker jag inte. Har blivit sviken av människor jag faktiskt aldrig trodde det om. Men det är väl min lott här i livet. Nu säger inte jag att det BARA är jag som mår dåligt för det vet jag allt för väl att det inte är. MEN lite stöd hade jag räknat med iallafall. Att jag aldrig lär mig. Eller jo NU har jag lärt mig. Ring inte mig när ni vill ha stöd. Den kan ni se er om på annat håll. Har gått för långt nu. Nu tänker jag bara tänka på mig själv och min familj.

Känner mig riktigt smart. NOT. Johan skulle egentligen till Väla idag för att töja första gången. Men det blev ombokat till på lördag kl 14. Jag har jobbat natt då och sover nog till 13 iallafall. Hur jävla pigg e jag då? Inte alls. Jaja. Jag orkar inte ringa och boka om tiden. Har gått av andra natten då och sen är jag ju ledig på söndagen innan det är på ett igen. Fast då på ett annat ställe. Fick ett litet sms innan att om jag var intresserad av att gå bredvid hos fler brukare så var det bara att höra av sig :) Så det gör jag. Men hon har inte svarat än så jag provar ringa om en stund igen. Mer jobb to me!! Me like!

Är så slut i huvudet så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Känner att det blir så jävla mycke nu på en gång. Och jag får inte direkt nån avlastning för då blir inget gjort. Kvittar ju vad jag säger till dom det berör för ingen fattar vad jag säger eller så skiter dom i det. Regler är ingen vits att ha här hemma för ingen jävel följer dom. Varför ska jag då bry mig? Vad kämpar jag för? Kan någon berätta det för mig? Eller skit i det. Jag fixar allt själv. Som vanligt. Sitter i en jävla situation som fan är helt jävla omöjlig och det är inte ens vi som satt oss där. Hade det bara blivit fixat direkt hade vi sluppit dessa jävla skitmånaderna vi har haft och nu har framför oss. Som tur är det sista månaden sen skiter jag i detta!!!!!! Men att "hjälpa!" oss med en piss i Mississippi är fan ingen hjälp när vi inte själva gjort fel. Men men man får väl vara glad för det lilla. Eller vad är det dom säger? Nä men fan ta allt vi har i stället. Har ALDRIG ångrat något så jävla mycket som när vi tog huset. Ärligt. 

Nu sitter säkert ni som bemödar er med att läsa detta och tänker " Fan gör aldrig Per något där hemma??" Jodå det gör han. Kanske inte på det sättet jag skulle velat men han försöker och gör så gott han kan och det tänker jag fan inte gnälla över för då slutar det ju bara med att han inte gör något alls. Alltså är jag glad och nöjd över det han gör    Det är bara det att jag måste lära mig att släppa vissa saker och inte ha sånt jävla kontrollbehov. Vilket jag faktiskt har när det kommer till vissa saker. Lilla jag har kontrollbehov. Det trodde jag aldrig om mig själv. Men där ser man vad man kan överaska sig själv. Är så jävla trött. Enda jävla fucking dagen jag skulle få sovmorgon ringer dom fan från jobb. Vet fortfarande inte om jag ska jobba i morgon kväll eller inte. Förvisso bara 3 timmar men ändå. Kan vara bra att veta. Ska ringa i morgon och kolla hur det blir. Har faktiskt några ensamtimmar då med BARA jag och Milton. Han har blivit så sjukt mammig så han är fan riktigt jobbig. Och på det pilsk som fan och så snön ovanpå det... DET håller på att knäcka mig. Jag älskar Milton men jag har just nu nada energi över för hans överpilska snöälskande lycka. 

Glömde faktiskt skriva innan att jag faktiskt tvättat oxå idag. Hela två maskiner. Och i dom två maskinerna fanns det ETT par jeans till mig... ETT PAR. Vem äter mina kläder?!

Nä nu har jag gnällt klart. Eller nästan. JAG HAR INGEN JÄVLA BOK ATT LÄSA I KVÄLL!!!!!!!!!!!!     

Så här vill jag göra ibland... När jag ser denna tänker jag på min kära Bigsis *hahahahahahahaha*  

Fick ju äntligen tummarna ur rumpan och planterat om mina blommor :) En st avokado som kom i jord och två andra blommor som jag inte vet vad dom heter men som jag fått som sticklingar i sommras nån gång. Eller nä till och med för ett år sen    eller ännu längre sen. Den ena fick jag som en liten planta men så hade vi en katt som bet sönder den så jag lyckades rädda denna lilla stickling så nu ÄNTLIGEN kom den i en kruka :) Känner mig lite duktig. Går och tittar på mina tomatfrön jag satte för några dagar sen. Längtar tills dom börjar titta upp   

Jisses vilken dag. Trodde jag skulle få lite sovmorgon idag men icke då. Då ringer dom från ena jobbet och vill att jag ska komma in och jobba för hon som skulle jobba har varit med i en bilolycka. Hur allvarligt visste dom inte men hon kom iallafall inte och jobbade i dag eller i morgon. Alltså jag har tre lediga dagar ( ja två kvar nu förvisso ) innan jag ska jobba hela helgen. Det är inga korta pass vi jobbar precis och vi är då hemifrån från halv 8 på morgonen till 21 på kvällen. Och på det får jag nu stressen över att dom kanske inte får in någon på jobb. Inte mitt problem jag vet men jag blir ändå stressad för jag vet att vi är 3 st som jobbar där och vi ska täcka upp för varandra vilket inte går för en jobbar på ett annat ställe med och hon kan bara en dag i veckan. Jag jobbar oxå på ett annat ställe och är just nu uppbokad hela februari mer eller mindre och kan inte ta på mig så jättemycket mer arbete och den tredje är nu eventuellt sjukskriven ett tag. EN vikarie är på väg in i gruppen men det hjälper inte så mycket när hon inte är färdig med bredvidgången än. Något jag inte fick ens. Jag trivs skitbra där men om dom inte får in fler vikarier så vete fan om jag tänker jobba kvar. Dom kan inte förlita sig på att vi andra bara kan släppa det vi har för händer och komma och jobba. Dom dagar jag är ledig nu har jag rätt mycket som ska fixas innan vi flyttar. Jag vill inte bli ståendes med det sista dagarna. Jag tar lite varje dag. Visst rätt mycket vissa dagar när jag känner att jag har orken och tiden till det och lite mindre andra dagar när jag kanske har jobbat eller inte orkar så mycket för jag har gått av några arbetspass. 

Och jag har annat att göra när jag är ledig. Idag har jag fixat med en massa arbetsgivarintyg som a-kassan ska ha, fixat adressändring och el till nya lägenheten.  Förhoppningsvis blir det lite mer fixat idag men vi får se om mina pengar kommer in idag eller i morgon. En räkning ska betalas,bensin i bilen,busskort ska fyllas på, mat ska handlas hem och så får vi se om det blir lite över till färg så vi kan börja måla lite här hemma.

På tisdag ska jag bo i telefon känns det som. En massa saker som ska sägas upp, andra saker som ska kollas upp. Har en hel lista på vad som ska ringas till. Och så blir det säkert en massa följdsamtal till alla dom samtalen. Brukar bli så. Ska se om jag kan få ringt lite under rasten i morgon. Får ta med hemtelefonen och ringa *hahahahaha* 

Idag blev det lite spacklat medans jag väntade på alla som skulle komma och hämta saker jag sålt/skänkt bort. Ska gå igenom ännumer i källaren och här uppe och i förrådet och se om det finns mer som ska skänkas bort. Så mycket som möjligt ska bort INNAN vi flyttar. Och mitt i allt detta så måste vi ha ny bil. Har en på gång men när jag ringde igen för att säga att vi kommer i veckan och tittar på den så svarade dom inte och givetvis ingen telefonsvarare. Så så fort en ny bil är på G så ska denna vi har säljas. Helst för lite mer än vad vi köper den nya för så vi går liiiiiite plus iallafall. Om så bara en hundralapp :D Men den andra har en dragkrok och det är viktigast just nu. Så får det bli en billigare bil senare även den med dragkrok. Bara den funkar fram tills vi har flyttat och gärna tills vi hittat en ny :)

Har jag planterat lite tomater :) 6 sorter närmare bestämt dessa 6

Så det blev 8 st av varje till att börja med nu. Så jävla kul!!! Får se om jag sätter något mer innan vi flyttar eller jag väntar lite. Så jäkla kul att börja odla igen!!

Mina tomatfröer